Glöm. Aldrig. Det.

torsdagen den 13 januari, 2011. Inga kommentarer hitills.

Idag kände jag lite äkta skadeglädje. En Facebook-status från en av mina Facebook-vänner klagade på arbetslöshet och ett allmänt tråkigt liv utan mening.

Varför finner jag då skadeglädje i detta?

Statusen kom från samma kille som för 10 år sedan mobbade mig för att jag var en datornörd. Idag är jag en välbetald datornörd som lever min dröm i ett lyckligt liv. För 10 år sedan kände jag mig misslyckad på grund av att han kände att det han gjorde var lyckat. Vilket kanske inte var så lyckat av honom nu så här med facit i handen. Han kanske borde ha ägnat sig åt någonting annat än mobbning, då kanske han hade varit någonting idag och trivts med sig själv?

Detta är för övrigt samma kille som för 15 år sedan även mobbade mig för mina glasögon. Idag använder han själv glasögon, ett par stora svarta bågar med fönsterglas -- enbart för att det är ett coolt mode.

Så mitt råd till alla er där ute som känner er misslyckade på grund av saker som andra säger: Lyssna inte.

Ingen annan än du själv kan bestämma hur lyckad du är, eller kommer att bli. Du måste bli den du vill vara, och det blir du inte genom att ta åt dig när någon berättar vilket brillmongo du är. Du får aldrig glömma att det alltid är misslyckade och sorgliga människor som klankar ner på andra.

Så oavsett om ditt intresse är datorer, bilar, Twilight, frimärken eller bananodlingar -- så är det din glädje i livet.

Så ut och lev livet som det ska levas! Stå på er, gör det ni brinner för och kom ihåg att vi har bara en chans -- ett liv.

Glöm aldrig det när den där misslyckade idioten står framför dig och det enda han har åstadkommit i livet är att ha förstört för andra. Vill du verkligen ta goda råd från den personen? Jag tänkte väl det. Sluta lyssna då.

Glöm. Aldrig. Det.